Vilse i tomteskogen

Det blev en nordismärr mer i byn igår. Jag och Lotta drog iväg till Sunnansjö igen för att hämta Turi - den korpulenta märren jag red dagen innan. Efter lite övertalning fick vi in henne i transporten och det bar iväg hem till byn. Idag gick det två korpulenta märrar och pep och mumlade brevid varandra. Alla nöjda och glada!

 

Jag och Sofia tränade visning med Jubon och Coddan. Jubon var först ut och han var sitt vanliga sävliga jag - vad han inte räknat med var att Sofia OCKSÅ hade en pisk att jaga honom med! Rackarns vilken fart det blev! För första gången i världshistorien tog han faktiskt i! Och HUR ska vi lura honom till det på Championatet? Sofia lär ju inte ha nyhetens chockeffekt på honom nästa gång vi tränar.. Hmmm, tål att tänka på.

Coddan skötte sig finfint och han fick ännu lite mer fart på fotarna när Sofia stöttade upp. Stackars Sofia fick springa livet ur sig men vad gör man inte för att hjälpa till med hennes viktnergång! ;-) Man vill ju hjälpa till, liksom!! :-D

 

Idag gick Jubon dressyr och jag fick beröm av Carina att jag red bättre nu när jag inte red i varje steg! Tro fan det, jag är ju hur otränad som helst! Jag orkar bara åka - vilket tydligen passar Jubon utmärkt för vi var riktigt överens om det mesta idag. Kul!

 

Corazon och jag tog en skogstur och lyckades irra bort oss i tomteskogen. Corazon ÄLSKAR att strosa i skogen så honom gjorde det inget. Jag började fundera hur stackars mamsen hade det hemma i stallet med grodan men så såg jag plötsligt grusväg igen och jag kunde hitta hem. Mamma och Grodis hade mysstund när jag kom tillbaka så jag tror inte någon av dem saknat mig.

 

Idag fick jag strålande nyheter! Luletjejen vill ha Bonnie!!! Jag är så glad! Nu hoppas jag bara att det blir ua på besiktningen! Bonnie kommer att få det så bra och hon kommer att sopa banan med alla halvhjärnor (halvblod) däruppe i Norrland. Älskade Bonnan! Det blir riktigt tungt att säga hej då till henne dock.. Jag kommer att gråta i flera dagar. Hon har för alltid en plats i mitt hjärta. Johanna Spets får hälsa på henne åt mig när hon reser hem till sitt Luleå.  Trots sorgen att hon lämnar mig så är jag så glad att en så kunning och omtänksam tjej tar sig an henne. All heder åt seriöst folk!

 

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sam » Tji fick jag...:  ”I do hope everything is ok, nice that your blogging again. Very interesting. ”

  • Mirre » Min livs värsta tid..:  ”Vilken resa ni gjort tillsammans. Styrka till er båda. Kunde inte hålla tillbaka..”

  • Fredrika Karlman » Min livs värsta tid..:  ”Denna resan som vi gör tillsammans ... ÅH ... jag gråter. All den vilja att bl..”

  • Anette » Traumatiskt!:  ”Gråter när jag läser Känslan av ständig oro och ångest som du levt med under d..”

  • Tove Eriksson » Högbo på schemat:  ”Hejsan! Googlade på "nervsnittning" och kom in på din sida. Hur gick det med den..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-