Sofias dag

Idag var det stora dagen för Sofia. Dels fyler hon år och dels har hon nått den vikt jag satt upp som gräns för Jubon. Idag kunde hon alltså sitta upp på Jubon! Hon har inte ridit på flera år pga sin vikt. Tidningen var på plats och förevigade ögonblicket. Sofia var självklart rörd till tårar och det var inte utan att vi alla var lite rörda. Jag vet hur hårt hon kämpat och nu fick hon belöningen! Jubon skötte sig som en prins och  Sofia så salig ut. Tyvärr glömde jag kameran hemma med bilderna i så ni får vänta tills i morgon med bilder. ( Jag är hos Pelle nu.. Nä, vi bor inte ihop. Sjukt? Jag vet.. Säg det till Pelle..)

Efter att Sofia ridit en stund var det tid för mig att prova en sadel jag lånat av Llovios ägare. Jag var på sadelutprovning med en människa från Amerigo, som jag nämnde förut. Sadeln som passade Edic och mig kostade 30 900 kr - Som hittat! Jag ska bara råna en bank först! 

Jag fick tips om att Dominus är en billigare kopia av Amerigo så jag vaskade fram en ur skogarna för att prova. Jodå, den låg utmärkt på Edic och även på Jubon MEN jag satt inte bra i den. Med bred midja i sitsen så fick jag känslan av att jag satt gränsle över ridhussargen och att sadeln var för stor i sitsen gjorde inte saken bättre. Det gick väl an på Jubon som är mjuk att sitta på men Edic som rör sig så mycket var det inte lätt att följa. Jag skvalpade runt som en nybörjare och stötarna placerade sig på diverse olika delar av kroppen beroende på gångart. Typiskt, vi ska ju inte komma billigt undan här inte! Jag får leta vidare.. Dessvärre är det svårt att hitta en sadel med smal midja när man har en häst som är bred som en Belgian Blue med spansk rygg..

 

Viktor skötte sig strålande idag. Han är jättefin att köra, perfekt i munnen och en prickfri travare. Det blir spännande att se honom i framtiden. Jag och Sofia ska stå i publiken och heja fram honom till seger! VIKTOR! VIKTOR!

Söt är han också, den lille parveln. I morgon följer Sofia med ut för sista gången, på torsdag går han ensam men i sällskap av Unico. Treåriga Unico, körd kanske femton gånger, får vara trygga farbrorn nu när Pilos är borta. En uppgift som han lär klara utan anmärkning. Unico är den coolast kille jag träffat. Inget rubbar hans lugn!

 

Idag red jag Dijon i skritt ca 100 meter. Han var helcool efter att vi fått dit träns och sadel, vilket alltid är skitläskigt. Mitt tålamod börjar tryta lite men jag stålsätter mig för att inte bli irriterad - då är slaget förlorat. När jag väl kommit upp i sadeln är han helt lugn. Lite spänd i ryggen men lugn på ögonen och skrittar lugnt. I morgon får han åka till klubben. Då blir det lite longering.

Igår byggde jag och Karin ligghallen åt honom, den blev jättebra. Fullhögt till tak och plats för en häst (+ en ponny om man vill). Dijon gick in och kollade läget direkt sedan for han i väg ut, brallandes som en tok och försvann över kullarna i full galopp. Vi stod snopna kvar och tittade efter honom. Han hade iaf varit inne natten som var för vissa ledtrådar avslöjade honom.

 

Sofia körde Coddan medan jag och Karin snickrade - Grodan var också med. 

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sam » Tji fick jag...:  ”I do hope everything is ok, nice that your blogging again. Very interesting. ”

  • Mirre » Min livs värsta tid..:  ”Vilken resa ni gjort tillsammans. Styrka till er båda. Kunde inte hålla tillbaka..”

  • Fredrika Karlman » Min livs värsta tid..:  ”Denna resan som vi gör tillsammans ... ÅH ... jag gråter. All den vilja att bl..”

  • Anette » Traumatiskt!:  ”Gråter när jag läser Känslan av ständig oro och ångest som du levt med under d..”

  • Tove Eriksson » Högbo på schemat:  ”Hejsan! Googlade på "nervsnittning" och kom in på din sida. Hur gick det med den..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-