Klätterjobb

Inget trav blev det idag - vi hade blixthalka och det var ytterst nära vid två tillfällen att jag åkte åt helsicke i morse. Först skulle jag hem till far min och få däcken bytta, då fick jag bredställ med bil och transport nerför älvbacken. Tack och lov mötte jag inget för då hade det smullit! Fick däcken bytta på ekipaget, lastade Jubon och drog iväg till klubben, skulle bromsa vid en korsning men det gick inte. Vi kanade ut mot korsningen och den lastbil som stod där och det vara bara med ett hårsmån det gick bra. Under dagen tinade vägarna upp men det är inte utan att man tvekar att åka till tävlingen i morgon... Vi får se.

 

Skruva brodd fick jag självklart göra idag. Jubon skulle ha ridits ut men vägarna är betong så han fick åka till klubben istället för ett lättare dressyrpass. Han kändes fin. Han fick duscha av sig lite stöv efteråt så man slipper skämmas på tävlingen.

 

Coddan var näste man, broddning och sedan ridskolan. Han fick hoppa för första gången med ryttare. Han är synnerligen okomplicerad och funderade över nyttan att kliva över ett fånigt litet kryss men accepterade vansinnet och kliv-skuttade över. Han känns riktigt fin emellanåt men han behöver bli mycket jämnare i handen. Han provar alla varianter på stöd och ickestöd när man rider honom. I körningen är han perfekt.

 

Jag har funderat en del över hur jag ska lägga upp träningen på Altanero hädanefter. Under nattens grubbel kom jag fram till att han ska få skritta i skog och mark och lära sig sätta fötterna rätt. Vi inledde nya träningen idag och jag fick ett ryck och lade på honom sadeln istället för tömkörningsgjord. Vi knatade iväg ut i skogen, bort till klätterstället. Altanero skötte sig helt fantastiskt bra! Inte ett felsteg på hela turen. Jag var tröttare än han efter att ha klättrat i hästtempo i backarna. När jag gick där bakom honom slog det mig - kan det vara så enkelt att han slår emot ryggstycket??  Hästar som inte gillar rggstycket brukar inte bete sig som honom men det finns ju inget exakt facit för det. Nu när han inte hade ryggstycke så skötte han sig perfekt! 

Väl hemma så klev jag upp på en pall och hängde mig över sadeln på honom. Han brydde sig inte ett jota så vi skrittade runt på gårdsplanen en vända. 

Han får mysa i skogen och stärka sig nu oavsett. Det kan inte försämra läget iallafall.

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sam » Tji fick jag...:  ”I do hope everything is ok, nice that your blogging again. Very interesting. ”

  • Mirre » Min livs värsta tid..:  ”Vilken resa ni gjort tillsammans. Styrka till er båda. Kunde inte hålla tillbaka..”

  • Fredrika Karlman » Min livs värsta tid..:  ”Denna resan som vi gör tillsammans ... ÅH ... jag gråter. All den vilja att bl..”

  • Anette » Traumatiskt!:  ”Gråter när jag läser Känslan av ständig oro och ångest som du levt med under d..”

  • Tove Eriksson » Högbo på schemat:  ”Hejsan! Googlade på "nervsnittning" och kom in på din sida. Hur gick det med den..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-