Bloggen!

2017 > 11

Efter sex veckors vila och två behandlingar är Coddan tillbaka igen.  Vilan har gjort oss båda gott. Jag har tagit några beslut angående min del i hästeriet och jag tycker mig redan känna att det känns roligare. 
Jag vet att jag tidigare nämnt att jag inte lyssnat på min magkänsla och det är jag fortfarande dålig på.. Det gäller allt i min omgivning. Jag ska nu försöka stå upp för det jag tror på med mina hästar.
Jag hittade den känslan ett tag när jag hade mycket häst i träning men har sedan tagit minsta kritik väldigt hårt och bankat ner mig själv i skorna stenhårt. Det är MINA hästar, JAG bestämmer vad som känns rätt och fel. Men vi får väl just se hur länge det håller i sig.. Suck!

Nåja, beslutet är taget att sälja min sadel iallafall. Sadeln passar Coddan som handsken men vad hjälper det när jag sitter som en kratta i den - ständigt irriterad över att inte hitta läge och balans. Jag har hela tiden gått på vad andra sagt trots att jag själv tänkt "neeej, det här funkar inte". Jag har nu provat tre andra sadlar och samtliga sitter jag mycket bättre i. Jag kan koncentrera mig på ridningen och slipper flytta mig hit och dit för att sitta bra. Problemet är nu bara att sälja min sadel - den är inte lättsåld och prisraset på en ett år gammal sadel är rent ut sagt tragiskt! Inte nog med att jag vantrivits i sadeln, jag har fan fått betala för det också. Tänk att man aldrig kan göra en bra affär!

Jag törs nästan inte skriva detta men Edic mår strålande! Han gjorde det igår och i morse iallafall!
Vi var ut på promenad igår och han dansade fram. Ivrigt blandandes passage, spansk skritt och blandade småhopp. Oron finns där hela tiden, jag är rädd att gå till stallet.. Jag kollar kameran på kvällen.. Har kunnat slappna av så pass att jag inte kollar honom varje natt längre.

Jag bytte skor på honom till PG-beslag, eller nja - inte jag, hovisen gjorde.. Det blev ett lyft. Han är inte det minsta öm nu, vilket har varit ett problem. Så tänker man, VARFÖR har jag inte litat på mig 
själv och bytt till PG tidigare?? Nääää, det vore väl synd att lite på sig själv..  


Hur som helst så blir jag så lycklig när Edic sprattlar runt. Jag kan inte ens korrigera honom för jag är så glad att se att han är tillbaka. Han har haft ett fruktansvärt tufft år. Jag tror dessutom han hade lite känningar av Kortisonet i fötterna. Vi har varit till ridhuset tre gånger nu och han känns strålande - det lilla vi gör. Nya ridhuset är enormt vilket passar honom. Han är pensionär nu men det lilla han rids är en fröjd. Om han hade fått vara frisk och oskadd så hade jag inte behövt en häst till. Han är helt fantastisk! Drömmen är att hitta ett lämpligt sto åt honom en dag men just nu är jag bara trött.. Det känns så skönt att jag har fryst hans sperma så jag avvakta hur länge jag vill och behöver.


Altanero är i hans fodervärds vård och det funkar bra. Jag önskar att jag kunde hitta någon som kunde träna Domino lite men det verkar inte finnas.. Grodan är fullständigt ointresserad tyvärr..
Men jag tror jag mår sämre än Domino av att han går i hagen bara. Han får vara med sin bästa kompis och han går ute dygnet runt. Han lever ett hästliv!

Läs hela inlägget »
Edic